En dag satt han vid antikvariatets överbelamrade bord och pratade med Mats Rehnström. Jag visste då intet om herr Ekengren, men han kom att bli min första – och hittills enda – vän som använde galoscher och sköt lerduvor.
Efter en karriär inom finansvärlden kom han hit på grund av sitt stora intresse för böcker, och utvecklades fort till att bli en väldigt duktig katalogisatör. Men det var oftast inte böcker jag och Börje pratade om. Trots åldersskillnaden och vår olika bakgrund fann vi snart att vi hade ett gemensamt intresse för musik, och vi hade många passionerade samtal om Tom Waits, The Carter Family, Miles Davis med flera.
De viktigaste dragen hos Börje var hans generositet och ihärdighet. Jag kan inte påminna mig en enda stund då jag hörde honom gnälla. Inte ens när han vid ett tillfälle hjälpte mig att flytta; tre våningar utan hiss. Visst märkte jag efter ett tag att andhämtningen blev lite ansträngd, och först då kom jag på att karln ju faktiskt var närmare trettio år äldre än jag.
Det kändes nämligen inte så. Börje var allt ännat än ”gammal”. I vare sig kropp eller själ, och jag vet att han uppskattades av långt fler än undertecknad för sin träffsäkra humor, sin låga tolerans för dumheter och sin pålitlighet.
Sov gott kompis.
Magnus Wallin
One day he was sitting by the firm’s overcrowded table, talking to Mats Rehnström. I knew nothing about Mr. Ekengren then, but he came to be my first – and this far only – friend who wore galoshes and shot clay pigeons.
He came here after a career in the world of finance, due to his big interest in books, and soon became a very skilled cataloguer. But it was not primarily books that I and Börje most talked about. Despite our different background and the age difference we found out that we had a shared interest in music, and we had many passionate conversations about Tom Waits, The Carter Family, Miles Davis and others.
The most important traits in Börje were his generosity and perseverance. I cannot think of a single time when I heard him complain. Not even when he at one time helped me move from one apartment to another, which involved carrying rather heavy boxes up and down three flights of stairs (nope, no elevator). Sure, I noticed that his breathing got slightly heavier after a while, and then it struck me that he was almost thirty years my senior.
Because it didn’t feel that way. Börje was far from ”old”, not in body nor in soul, and I know that he was appreciated by many for his humor, his low tolerance for stupidity and his reliability.
Sleep well my friend.
Magnus Wallin
Vi har fått in en restupplaga av Hundens bibliografi. Hunden i litteraturen – en svensk kynologisk bibliografi 1500-2000. Som vi härmed kan erbjuda. För detta erbjudande gäller också rabatterat porto på 25:- inom Sverige. Vi kan tyvärr inte erbjuda samma rabatt på försändelser till utlandet, utan då gäller Postens tariff.
